Berikning för kropp och själ

Att få utlopp för medfödda beteenden är kanske det viktigaste av allt för stressade, oroliga och rädda hundar. Det är förresten viktigt för alla hundar. Att rusa runt lös, gräva, nosa och undersöka. Att få använda kroppen och huvudet när den undersöker något ätbart eller en skattgömma. Att få bädda och boa och bara vara hund. Att få springa lös i skog och mark och känna vinden i pälsen och skogens mossa under tassarna är livskvalitet för hunden. Om hunden av olika anledningar inte kan vara lös i skogen får behovet i den mån det går att tillgodoses på andra sätt. Kanske går det att hitta en tom fårhage att släppa hunden i eller låta den gå i långlina på promenaden. Låt promenaden vara hundens tid. Låt den ofta få nosa så länge den vill och bestämma vägen. Det finns artspecifika beteenden som djur inte kan undertrycka. De försöker alltid utföra dem, oavsett miljö. Att ta reda på vilka uppgifter hundens ras ursprungligen avlats för kan ge en ledtråd till vad just din hund behöver för att må bra. En retriever vill bära saker i munnen, en vakthund kan behöva patrullera sina ägor. En chihuahua och andra larmande raser kan må bra av att få skälla ett par gånger när någon kommer. Jakthundar har en mängd olika beteenden i sin repertoar som de flesta hundar mår bra av att få utföra, till exempel smyga, spåra och springa. Många hundar lever rätt tillrättalagda liv och därför kan vi behöva skapa olika miljöer och situationer som berikar dem. En stor del av övningarna man får på kurser är ren träning och aktivering som görs tillsammans med människan, och mycket av det är också berikande. Men att får vara hund innebär dessutom en hel mängd saker som egentligen inte har med oss att göra. Att varje dag få identiskt foder i en metallskål, vid ett visst klockslag är långt ifrån hunden naturliga beteende. Att få jobba för maten – att få rota, gräva, gömma, slita och tugga – ger på många sätt en nöjdare hund. Och en nöjdare hund en mindre stressad hund, kan klara omvärldens påfrestningar på ett bättre sätt. Trots att den medfödda beteenderepertoaren är stor och varierad finns det några pusselbitar som är viktigare än andra. Det sociala samspelet med familjemedlemmarna, både människor och andra hundar, att få utlopp för jaktbeteenden samt att få använda nosen verkar vara fundamentalt för att hunden ska bli nöjd. Det kanske verkar konstigt att en hund skulle klara av hundmöten bättre bara för att den får leta upp sin mat i trädgården eller fått ”jaga” den i from av ett blodspår, men som tidigare nämnt, ju fler delar i hundens liv som är välfungerande, desto bättre kan den hantera sina problem. Egentligen är det ganska logiskt. Berikning handlar till stor del om matbeteenden – att leta upp bytet, smyga på det jaga, spåra och fälla det – samt om själva ätandet. Att få slita och tugga. Att få vakta och gräva ner. Naturligtvis betyder inte det att vi ska släppa hundarna lösa i skog och mark och låta dem själva jaga sin mat. Eller för den delen släppa dem på soptippen för att rota bland soporna, vilket ligger närmre till hands när det gäller hundar. Hundar är ju inte vargar. Men vi kan hitta på en hel rad saker i vardagen som påminner om hundens naturliga ursprungsbeteende.

Kan du komma på några saker i vardagen som påminner om hundens naturliga ursprungsbeteenden?